Handboken

Färgstenar

Alla ädla stenar förutom diamant brukas kallas färgstenar. I ordet ryms både klassiska ädelstenar som safir och moderna alternativ som rosa morganit.

Färgsten är för dig som vill ta ett steg bortom det vanliga. Man brukar säga att inga färgstenar är identiska, utan bär alla på sin egen historia, sin unika färgnyans och de slipas för hand. De blir helt enkelt ett uttryck för din personlighet.

Färgstenssmycken passar som morgongåva, cocktailring, gåva vid bröllopsdagar, moderiktig accessoar eller som konversationsstartare. Somliga ser färgstenssmycken som den ideala modeaccessoaren och väljer en färg som passar väl in i garderoben, medan andra fäster en djupare betydelse vid sin unika juvel och låter den bli en power-ring – en symbol för något man vill påminnas om varje dag.

Färgstenarna i Fairytale-kollektionen

De tre ädelstenstyperna i Fairytale-kollektionen karakteriseras av sina pastelltoner: morganiternas feminina, subtilt rosa nyanser, akvamarinernas bleka havsvattenblå och den snövita beryllens krispiga färglöshet.

Bandet mellan de tre ädelstenstyperna är dock djupare än deras pastellartade färgskala. De tre ädelstenarna är nämligen syskon och representerar olika färger i beryllfamiljen, som är en av de mest exklusiva familjerna av naturliga ädelstenar.

Den mest kända beryllen är smaragd, som helt enkelt är grön beryll, medan akvamarin är blå beryll och morganit är rosa beryll. Beryllens olika färger uppstår som ett resultat av vilken sorts berg som kristallerna bildas i. Är berget extra rikt på järn blir beryllen blå och kallas akvamarin. Är berget naturligt rikt på krom blir kristallerna gröna och kallas smaragd. Rosa morganit uppstår om berget är naturligt rikt på grundämnet mangan. Om inga av dessa grundämnen finns i överflöd i berget förblir beryllkristallerna färglösa likt diamanter, och blir då snövita beryller.

I några av Fairytale-kollektionens modeller omgärdas beryllerna dessutom av gnistrande diamanter.

Internationell toppkvalitet

Att varje beryll är slipad ur råkristaller av högsta kvalitet kan du se på akvamarinernas kristallklara havsvattenlika ton, på de snövita beryllernas friska lyster och på morganiternas subtila pastellrosa till skillnad från morganiter av lägre kvalitet där bruna undertoner ofta tar över.

Råkristallerna väljs noga ut för hand, vilket även innebär att det inte finns några orenheter som hindrar ädelstenens briljans.

Ansvarstagande inköp

Fairytale-kollektionens färgstensspecialister följer ädelstenarnas färd från berg till smycke. Det innebär att din ädelsten bidrar till långsiktighet och ekonomisk trygghet för de inblandade lokalsamhällena – både vid källan och under slipningen. Sådana faktorer syns på resultatet, då färgstenarna gnistrar ikapp med diamanter.

Hållbarhet och skötsel

Beryll är en av de hårdaste ädelstenarna efter diamant, safir och rubin. Beryll har en hårdhet mellan 7,5 och 8 på Mohs hårdhetsskala (skala 1 till 10). Trots detta bör man vara försiktig, eftersom stötar mot hårda ytor i värsta fall kan leda till skador på ädelstenarna. Man bör därmed inte använda ett färgstenssmycke vid sysslor där det finns risk för stötar, såsom trädgårdsarbete och träning.

Om du önskar återställa färgstenens briljans så kan du tvätta ditt färgstenssmycke med tvål och ljummet vatten med hjälp av en tandborste. Damm och smuts lägger sig lätt ovanpå stenen och minskar lystern, vilket gör att den kan se lite dimmig ut. Det är dock inte själva ädelstenen som förändrats, utan beror alltså på den tunna smutsbeläggningen. Det enda ädelstenen behöver är således tvål och en egen tandborste.

Utmärkt hantverkskvalitet

Fairytale-kollektionens färgstenar är handslipade av prisbelönta slipare i Sri Lanka. De får därmed en osedvanligt hög hantverkskvalitet.

Många smycketillverkare värderar inte slipningskvalitet lika högt hos färgstenar som hos diamanter, vilket leder till att många färgstenar är slipade med felaktiga vinklar och bristfällig polering. Felaktiga vinklar leder till ett dött, glanslöst område i stenens mitt. Vi på Schalins tycker att din ädelsten, som ska följa med dig eller någon du håller kär genom livet, förtjänar ett slipningshantverk av högsta kvalitet.

Det är inte bara bättre hantverk som gör en vackert slipad ädelsten mer exklusiv. Mer än 70 procent av en råkristalls vikt försvinner i allmänhet när en ädelsten slipas. Med en slipning som ger ideal briljans försvinner ännu mer vikt – ofta mer än 80 procent. Det gör att en ädelsten med vacker slipning kräver en större råkristall och därigenom blir mer sällsynt.

Valet av slipning

Smaragdslipningen bjuder på elegans, djärva kontraster och en flirt med art deco-erans geometri. Smaragdslipningen påminner om en spegelsal med sina dramatiska reflektioner och de raka linjerna utstrålar elegans och enkelhet. Men enkelheten bedrar – smaragdslipningen är en av de svåraste för en hantverkare att utföra. Vår smaragdslipning en uppvisning i hantverksskicklighet med sina extra många fasetter – hela 53 stycken. Betrakta till exempel de smala extra fasetterna som omger bordsfasetten.

Briljantslipningen med sina 57 fasetter ritades av Marcel Tolkowsky år 1919. I briljantslipningen är det ädelstenens inneboende briljans som tar huvudrollen medan färgen är sekundär. Oftast stannar färgen vid en lätt touch när briljansen tar överhanden.

Att se en vacker briljantslipning på färgstenar är dock ovanligt, inte minst för att det inte går att använda samma recept och vinklar som på diamanter. Varje material har unika ljusbrytningsegenskaper och slipningen måste anpassa sig efter dem. Våra färgstensspecialister har utvecklat en unik briljantslipning för beryll till Fairytale-kollektionen – dels genom beräkningar, dels genom att testa sig fram justerat vinklarna i Tolkowskys klassiska briljantslipning.

Kuddbriljantslipningen erbjuder ett alternativ till den klassiska runda formen, men utan att kompromissa med briljansen. Slipningen balanserar smakfullt mjukt rundade sidor med skarpa reflektioner. Kuddbriljanten är också den av kollektionens slipningar som har flest fasetter: hela 73 högpolerade ytor samverkar för att få ljuset att studsa. Vi har gjort traditionell testslipning i svenska slipverkstäder för att hitta de perfekta vinklarna för alla fasetter i kuddbriljantslipningen.

Valet av färgsten

FAKTA AKVAMARIN

Stentyp: Naturlig beryll

Variant: Blå beryll (akvamarin)

Färgens ursprung: Naturliga föroreningar av järnatomer

Hårdhet (Mohs): 7,5–8

Kemisk formel: Be3Al2(SiO3)6

Kristallsystem: Hexagonal

Brytningsindex: 1,56–1,60

Färg: Blå till grönaktigt blågrön

Viktiga fyndorter: Brasilien, Nigeria, Moçambique, Zambia, Madagaskar, Afghanistan och Vietnam.

Akvamarin

Akvamarin är den blå varianten av beryll. Namnet härrör från latinets ord för havsvatten – och det är inte svårt att föreställa sig att antikens människor kunde lockas att tro att akvamariner var just kristalliserat havsvatten.

Akvamarinen har en rik historia som sträcker sig mer än tvåtusen år tillbaka i tiden, till antikens Grekland, Romarriket och Egypten. Det sades då ofta att akvamarinen hade magiska krafter. Den enda bekräftade magiska kraften är dess förmåga att bringa sin bärare komplimanger under festliga kvällar. Ett akvamarinsmycke är ett säkert sätt att förhöja en aftonklänning och andra festplagg. Dessutom lägger akvamarinens flyktigt blå toner en elegant touch även till vardagligare plagg och har lätt för att accentuera blå toner såväl omkring sig som i bärarens ögon.

Akvamarinen har en hårdhet på 7,5 till 8 baserat på Mohs hårdhetsskala (skala 1 till 10), vilket gör den till en av de hårdaste ädelstenarna efter diamant, rubin och safir. Trots detta bör man vara försiktig, eftersom stötar mot hårda ytor kan leda till skador på ädelstenarna. Ringen bör därför inte användas vid sysslor där det finns risk för stötar, såsom trädgårdsarbete och träning. Vi rekommenderar således allmän varsamhet.

Om du önskar återställa stenens briljans så kan du tvätta ditt akvamarinsmycke i tvål och ljummet vatten med hjälp av en tandborste. Damm och smuts lägger sig lätt ovanpå stenen och minskar lystern, vilket gör att den kan se lite dimmig ut. Det är dock inte akvamarinen i sig som förändrats, utan disigheten beror på den tunna smutsbeläggningen.

Observera även att färgen kan variera något från smycke till smycke eftersom akvamarinerna är naturliga material.

FAKTA MORGANIT

Stentyp: Naturlig beryll

Variant: Rosa beryll (morganit)

Färgens ursprung: Naturliga föroreningar av mangan

Hårdhet (Mohs): 7,5–8

Kemisk formel: Be3Al2(SiO3)6

Kristallsystem: Hexagonal

Brytningsindex: 1,56–1,60

Färg: Rosa, violettaktigt rosa, orangeaktigt rosa och orange

Viktiga fyndorter: Moçambique, Nigeria, Brasilien, Madagaskar, Afghanistan och USA.

Morganit

Morganit är den rosa varianten av beryll. Morganitens rosa ton har alltid varit en ovanlig färg hos beryll. På grund av sin sällsynthet var det inte förrän i slutet av 1800-talet som förekomsten av rosa beryll uppmärksammades internationellt, varvid namnet morganit myntades 1911.

Morganiten åtnjuter därför inte samma tusenåriga historia som sitt blå syskon – akvamarinen. Vad morganiten saknar i ålder kompenserar den dock ymnigt för i nutid. Du kanske redan känner till morganit från modemagasin eller sociala medier. Modemedvetna och självständiga kvinnor världen över har förälskat sig i morganitens pastellrosa nyanser – toner som många hävdar lyfter fram en sofistikerad feminin sida och som harmonierar anmärkningsvärt väl med omgivande metall, hud och kläder. Den senare egenskapen gör morganiter synnerligen lättburna och många uppskattar morganiten just för dess förmåga att passa i vilket sammanhang och till vilken garderob som helst.

Juvelformgivare konkurrerar idag om morganitkristaller med hög kvalitet. Efterfrågan är så stor att de eftersökta pastellrosa tonerna kan vara svåra att finna, då många exemplar på dagens marknad har kraftigt bruna undertoner eller är närmast färglösa.

Morganiten har en hårdhet på 7,5 till 8 baserat på Mohs hårdhetsskala (skala 1 till 10), vilket gör den till en av de hårdare ädelstenarna efter diamant, rubin och safir. Trots detta bör man vara försiktighet, eftersom stötar mot hårda ytor kan leda till skador på ädelstenarna. Ringen bör därför inte användas vid sysslor där det finns risk för stötar, såsom trädgårdsarbete och träning. Vi rekommenderar således allmän varsamhet.

Om du önskar återställa stenens briljans så kan du tvätta ditt morganitsmycke i tvål och ljummet vatten med hjälp av en tandborste. Damm och smuts lägger sig lätt ovanpå stenen och minskar lystern, vilket gör att den kan se lite dimmig ut. Det är dock inte morganiten i sig som förändrats, utan disigheten beror på den tunna smutsbeläggningen.

Observera även att färgen kan variera något från smycke till smycke eftersom morganiterna är naturliga material.

FAKTA SNÖVIT BERYLL

Stentyp: Naturlig beryll

Variant: Vit beryll (även kallad goshenit)

Färgens ursprung: avsaknad av färggivande föroreningar

Hårdhet (Mohs): 7,5–8

Kemisk formel: Be3Al2(SiO3)6

Kristallsystem: Hexagonal

Brytningsindex: 1,56–1,60

Färg: Färglös

Viktiga fyndorter: Nigeria, Brasilien, Madagaskar, Sri Lanka, Afghanistan, Moçambique och USA.

Snövit beryll

Beryllens olika färger uppstår när naturliga föroreningar tränger in i kristallen från det omgivande berget under kristallens tillväxt. När en beryllkristall är fri från naturliga föroreningar – alltså är helt ren – blir den snövit. I vissa bemärkelser kan sådana snövita beryller bli ännu vitare än många diamanter, eftersom deras lyster är krispigt snövit och saknar diamantens färggnistor (dispersion).

Många känner till konstgjorda material tillverkade för att efterlikna diamant, såsom cubic zirconia och moissanit. Färre vet att det finns andra ädelstenar än diamant som kan bli färglösa på naturlig väg. Snövit beryll är inte bara naturlig – den är både sällsyntare och mer hållbar än bergkristall och vit topas som är två andra naturligt färglösa smyckestenar.

Den snövita beryllen har en hårdhet på 7,5 till 8 baserat på Mohs hårdhetsskala (skala 1 till 10), vilket gör den till en av de hårdaste ädelstenarna efter diamant, rubin och safir. Trots detta bör man vara försiktig, eftersom stötar mot hårda ytor kan leda till skador på ädelstenarna. Ringen bör därför inte användas vid sysslor där det finns risk för stötar, såsom trädgårdsarbete och träning. Vi rekommenderar således allmän varsamhet.

Om du önskar återställa stenens briljans så kan du tvätta ditt beryllsmycke i tvål och ljummet vatten med hjälp av en tandborste. Damm och smuts lägger sig lätt ovanpå stenen och minskar lystern, vilket gör att den kan se lite dimmig ut. Det är dock inte beryllen i sig som förändrats, utan disigheten beror alltså på den mycket tunna smutsbeläggningen.

FAKTA SAFIR

Stentyp: Safir

Färgens ursprung: Olika typer av naturliga föroreningar

Hårdhet (Mohs): 9

Kemisk formel: Al2O3

Kristallsystem: Trigonal

Brytningsindex: 1,76 – 1,77

Viktiga fyndorter: Sri Lanka, Madagaskar, Tanzania, Etiopien, Nigeria, Myanmar, Thailand, Australien och USA.

Safir

Safir kan förekomma i fler färger än blå. Faktum är att safirens färger kan spänna över regnbågens hela skala – utom röd. Den röda varianten av safir kallas istället rubin. Bland safirens alla nyanser bär dock de blå på en särskilt anrik historia. I antikens Persien berättades att safirädelstenar var skärvor av en väldig safir som bar upp världen, vars reflektioner gav skyn sin blå färg. Här i Europa förekom under medeltiden uppfattningen att blå safirer skiftade färg om de bars av en oärlig person. Safirerna sågs som symboler för sanning och romantik. När traditionen kring förlovningsringar växte fram var blå safir därför ett högt skattat val. Omtalade blå nyanser, med namn som kungsblå, blåklintsblå och Ceylonblå, vittnar om safirens tvåtusenåriga historia och traditioner. I modern tid har ytterligare en färg hos safir vuxit i popularitet: rosa. Idag har rosa safirer kommit att värdesättas lika högt som blå. Rosa safirer är ett lekfullt och självsäkert val som får ett smycke att synas.

Safirens varierande nyanser uppkommer tack vare naturliga föroreningar i berggrunden. Mikroskopiska föroreningar av järn och titan ger exempelvis safirer en blå färg medan mikroskopiska mängder av krom leder till rosa nyanser. Saknas naturliga föroreningar helt blir safirer färglösa. Safirens färgrikedom upptäcktes dock sent under ädelstenens historia och namnet safir härrör från grekiskans sappheiros med innebörden “blå sten”.

Safir har en hårdhet på 9 baserat på Mohs hårdhetsskala mellan 1 och 10, vilket gör safirer till de hårdaste naturliga ädelstenarna efter diamant. Deras tålighet lämpar sig väl för daglig användning. Ändå bör försiktighet iakttas. Stötar mot hårda ytor riskerar alltid att leda till att en ädelsten skadas och allmän varsamhet rekommenderas.

FAKTA FÄRGADE DIAMANTER

Stentyp: Diamant

Färgens ursprung: Olika typer av naturliga föroreningar

Hårdhet (Mohs): 10

Kemisk formel: C

Kristallsystem: Kubiskt

Brytningsindex: 2,42

Viktiga fyndorter: Australien, Botswana, Ryssland, Kanada, Sydafrika och Angola.

Färgade diamanter

De flesta tänker på diamanter som färglösa eller svagt tonade. I detta sammanhang ses en svag färgton i allmänhet som en nackdel. De senaste decennierna har dock diamanter med tydlig färgton upplevt ett uppsving i popularitet. Den viktigaste kategorin av färgade diamanter är de naturligt bruna. Ljust till måttligt bruntonade diamanter liknas ofta vid färgen hos champagne och omnämns som champagnediamanter, medan djupare bruna toner ibland liknas vid cognac- eller chokladtoner. Dessa färgtoner erhålls tack vare atom-stora föroreningar av kväve som tagit sig in i diamantkristallen på naturlig väg, under den tid diamantkristallen vuxit i berget. Ett annat exempel på naturligt färgade diamanter är sådana med tydlig gul färgton. En blekt gul färgton sänker visserligen priset hos en diamant men en diamant med kraftigt gul färg värdesätts tvärtom högt på grund av sin sällsynthet. Färgade diamanter värdesätts i vissa fall till och med högre än de mest färglösa diamanterna. Exempel på särskilt dyrbara färger är naturligt blå, rosa och violetta nyanser. Verkligt röda diamanter har bara hittats i en handfull exemplar världen över. Genom behandlingar fås fler vackra färger såsom blå eller blankt svart. Även diamanter med behandlad färgton är naturliga diamanter. För blå diamanter gäller samma principer som för andra: för att den inneboende briljansen ska komma till sin rätt är klarheten avgörande. Svarta diamanter av hög kvalitet uppvisar en jämn och blank yta, utan alltför tydliga ojämnheter i färg eller ytstruktur. Färgade diamanter lyfter lätt in en lyxig känsla och en uttrycksfull, lite djärvare karaktär i ett smycke.

De mikroskopiska naturliga föroreningar som ger upphov till färg hos diamanter påverkar inte hårdheten. Färgade diamanter uppvisar därför, precis som färglösa, en hårdhet på 10 baserat på Mohs hårdhetsskala mellan 1 och 10. Det innebär att de färgade diamanterna är lika motståndskraftiga som sina färglösa syskon och lämpar sig mycket väl för daglig användning.